White Paper

Psykisk Ohälsa – ett område för social innovation och LSV

Psykisk ohälsa är en av våra största folksjukdomar

Enligt Folkhälsomyndigetens nationella folkhälsoenkät år 2012, vilken består av 20 000 personer i åldrarna 16–84 år, uppgav hela 20 % av Svenska kvinnor och 14 procent av svenska män att de upplevde ett nedsatt psykiskt välbefinnande. [1] [2] Problemet är särskilt vanligt bland unga kvinnor i åldern 16-29 år. Sju till tio procent av unga i åldern mellan 18-24 år söker vård eller använder psykofarmaka.

Det är de redan mest utsatta som är mest sårbara. Enligt en studie som gjorts i samarbete med Konsumentverket och docent Richard Ahlström är depressioner fem gånger vanligare bland överskuldsatta än andra. [3]

Konsekvenserna av ökad psykisk ohälsa är allvarliga

Ökad psykisk ohälsa leder till försämrad skolgång och arbetsliv

Forskning visar att bland de barn som varit inskrivna på sjukhus på grund av psykisk ohälsa, är det fyra gånger så vanligt att vara beroende av ekonomiskt bistånd vid 23 års ålder, jämfört med de barn som inte varit inskrivna. [4]

Enligt Försäkringskassan 2014 inkom 71 000 ärenden som rörde psykiska diagnoser, vilket kan jämföras med 48 000 år 2012 – en ökning med 48%. Den vanligaste orsaken till sjukskrivning – 14% – är akut stressreaktion. [CS1]

Den samhälleliga kostnaden för psykisk ohälsa är stor

Man vet att ungdomar som inte arbetar, studerar eller medverkar i arbetsmarknadsinsatser kostar samhället 10-15 miljoner SEK per person och livstid, givet ingen psykisk ohälsa, kriminalitet eller beroende. [5]

I en studie publicerad av OECD uppskattas de ekonomiska kostnaderna för psykiska problem i Sverige uppgå till 70 miljarder SEK, eller 2 % av vår BNP. Av detta är cirka hälften av kostnaden en följd av direkta medicinska insatser, medan resterande 50 % är kopplat till produktionsbortfall och andra indirekta kostnader. [6]

Psykisk sjukdom leder till ökad risk för somatisk sjukdom

Någon med psykisk sjukdom riskerar att dö upp till 20 år i förtid på grund av en fysisk sjukdom. Enligt OECD är överdödligheten i Sverige för personer med schizofreni nio gånger högre än något av de andra sju länder man jämförde med. Forskning visar att personer som drabbas av hjärtinfarkt och som samtidigt har en psykisk sjukdom, inte får den vård de behöver i samma omfattning som andra patienter.

LSV skapar möjligheter att förbättra den psykiska hälsan

Det finns mycket man kan göra – från förebyggande insatser till innovativa initiativ inom vården. Psykisk ohälsa berör många människor och eventuella lösningar kommer troligen sammankoppla flera sektorer. LSV och liknande organisationer kan hjälpa till i skapandet av plattformar som möjliggör för nya, effektiva modeller som kan hjälpa till att öka den psykiska hälsan i Sverige. Utgångspunkten för LSVs arbete på temaområdet psykisk ohälsa är:

  • Ökar psykisk ohälsa?
  • Är medias fokus på barn och unga legitim?
  • Varför faller människor mellan stolarna?
  • Går psykisk ohälsa att förebygga?

 

Följ LSVs resa för att hitta lösningar till samhällets stora problem, med målet att skapa ett bättre Sverige.

 

Referenser
[1] Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor.
[2] Socialstyrelsen Nationell Utvärdering 2013 – Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni (2013). Artikelnr. 2013-6-7.
[3] Konsumentverket KO. Överskuldsättning och ohälsa. (2014) Konsumentverket rapport 2014:16
[4] Mörk, E., Sjögren, A., Svaleryd, H. Hellre rik och frisk – om familjebakgrund och barns hälsa. (2014). Uppsala Universitet
[5] Unga i Arbetslivet. Tema Unga: Unga som är utanför arbetsmarknaden. (2010). Ungdomstyrelsen
[6] OECD. Mental Health and Work: Sweden. (2013) OECD Publishing

Läs mer

White Paper

Går psykisk ohälsa att förebygga?

Up & Coming

Vad har vi gjort och vad kommer vi göra?

Personer

Lena Lago och social innovation i praktiken


< Se alla