White Paper

Integration – ett område för social innovation och LSV

Allt fler personer kommer till Sverige – integration är A och O

Måndagen den 9 november 2015 ansökte 2 160 personer om asyl i Sverige, vilket är den högsta siffran hittills som rapporterats under en enskild dag. Enligt prognoser gjorda av Migrationsverket för 2015 kommer antalet asylsökande i Sverige vara nästan 160 000 personer, detta jämfört med 2014 då 81 300 personer ansökte om asyl. Prognosen för 2015 är en fyrdubbling gentemot 2013 och nästan åtta gånger så mycket jämfört med 2011. Under 2016 förväntas samma siffra vara cirka 135 000 personer. Tidigare i år har personer från Syrien varit den största grupp som ansökt om asyl i Sverige, men under november månad har de tre största grupperna varit från Afghanistan (5 051), Syrien (3 258) och Irak (1 590).

Oavsett politisk åsikt är det tydligt att Sverige står inför en stor utmaning både akut och för en längre tid framöver. Det svenska samhället har i uppgift att välkomna, tillhandahålla bostäder, sysselsätta och stödja de nyanlända när de nu ska återuppbygga sina liv. Detta kommer kräva engagemang och samarbete från både staten, privata sektorn och civilsamhället.

Nyanlända representerar olika grupper med varierande behov

Individerna som söker asyl i Sverige har olika bakgrund, behov och färdigheter – det kan vara ensamkommande flyktingbarn, vuxna kvinnor och män, samt hela familjer.

Enligt en rapport gjord av McKinsey 2014, löper en nyanländ fem gånger så stor risk att hamna i utanförskap än en inrikes född.[1] Det tar 7–10 år från mottagande till etablering på arbetsmarknaden för hälften av de nyanlända. För männen är siffran 3–7 år medan det tar 9–11 år för kvinnor.[2] Vidare har 54 % av de flyktingar som under 2004 fick permanent uppehållstillstånd idag en inkomst på under 13 000kr.[3] Sverige rankas högt när det gäller invandrares formella möjligheter på arbetsmarknaden. Trots detta finns stora skillnader när det gäller sysselsättning och arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda, särskilt avseende kvinnor. Detta ekonomiska utanförskap leder till ökad social utanförskap vilket ökar segregationen och vilket i sin tur ökar risken för sociala konflikter.

Allt fler av de som nu anländer till Sverige har en eftergymnasial utbildning. Enligt en rapport från arbetsförmedlingen hade en femtedel av nyanlända eftergymnasial utbildning 2013. Detta har under 2015 ökat till en tredjedel.[4]

table

Socialstyrelsen menar i en rapport att mellan 20-30 % av de nyanlända lider av någon typ av psykisk ohälsa.[5] Detta innebär inte bara ett stort personligt lidande för individen men också en utmaning för staten som redan i dagsläget har svårigheter att sörja för landets grundläggande behov av psykiatri.

Hur och vem integrerar vem?

Sakkunniga som LSV talat med, som arbetar med mottagande och integration av flyktingar menar på att mottagandet är det som sätter grunden till integrationen. Välkomnande sätter attityden och förväntningarna hos de nyanlända. Ett otillräckligt välkomnande kan därav leda till motstånd mot och sämre förutsättningar för social segregation. Själva integration börjar dock efter mottagandet. Hur detta går till är Sverige inte överens om. I media skildras högst svepande och okonkreta behov och möjligheter. Sysselsättning, utbildning och boende i all ära men vilka initiativ behövs för att underlätta social integration på arbetsplatsen, anpassning av utbildningssystemet för att möta utmaningen eller tillgängligheten på ändamålsenliga boendemöjligheter, det bjuds det få svar på.

Integration är en tvåsidig utmaning. Nyanlända måste anpassa sig till det svenska samhället och det svenska samhället måste välkomna och öppna upp för de nyanlända. Staten kan inte ensidigt integrera nyanlända. Hur väl vi i Sverige kommer lyckas med integrationen är upp till oss svenskar, ute i samhället, på arbetsplatser och i skolor.

Varför engagerar sig LSV i temat integration?

Vi befinner oss just nu i den största flyktingkrisen sedan andra världskriget och Sverige står inför en av de största utmaningarna i modern tid. Systemet är inte ändamålsenligt för att möta denna utmaning och det kommer därav att behöva anpassa sig. Men det är inte enbart systemet som måste förändras utan även det svenska samhället som måste anpassa sig. Vi måste snabbt hitta bättre innovativa lösningar som kan tillgodose det ökade behovet av bostäder, sysselsättning, sjukvård och accelererad social integration. Den offentliga, ideella och privata sektorn måste finna mer effektiva och slagkraftiga former för samarbete.

LSV kommer att föra sitt strå till stacken, främst genom att sammanföra aktörer från olika delar av samhället med målet att tillsammans söka skalbara lösningar som effektivt kan förbättra integrationen i Sverige. Samhället är större än staten och det är dags att vi alla tar ett större ansvar. Utgångspunkten för LSVs arbete på temaområdet integration är

  • Behöver svenska arbetsmarknaden nyanlända?
  • Behövs svenska för att komma in på arbetsmarknaden?
  • Behöver nyanlända kompetensutvecklas?
  • Vem integrerar ensamkommande flyktingbarn?

 

Följ LSVs resa för att hitta lösningar till samhällets stora problem, med målet att skapa ett bättre Sverige.

 

Referenser
[1] McKinsey, Social challenges in Scandinavia (2014)
[2] Riksrevisionen. Nyanländas etablering (2015)
[3] Örstadius, K. Tio år senare har varannan mindre än 13000kr i månaden (2015) Dagens Nyheter
[4] Okumus, E. Allt fler nyanlända utbildade i bristyrken (2015). Arbetet
[5] Socialstyrelsen. Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter (2015)

Läs mer

Personer

Henrik förklarar problemet med Sveriges välfärd

White Paper

Går psykisk ohälsa att förebygga?

White Paper

LSV granskar medias bild av psykisk ohälsa


< Se alla