White Paper

Spelar det någon roll om psykisk ohälsa ökar?

Det kan tyckas självklart: psykisk ohälsa finns och är ett stort problem. Mörkertalen är betydande, tabut råder altjämt. Trots mindfulness och yoga i populärkulturen duggar larmrapporterna tätt om barn, unga, vuxna, anställda, äldre, ja allas tilltagande psykiska ohälsa. Ifrågasättandet av en eventuell ökning, som titeln föreslår, kan verka märklig mot denna bakgrund.

Men om det är så givet att psykisk ohälsa ökar, varför debatteras det då så frekvent om ökningens natur och betydelse?

Utifrån vår medieanalys har LSV identifierat fyra övergripande frågor för tema psykisk ohälsa. I denna text kommer vi utveckla resonemangen kring hur vi kom fram till vår första fråga: Ökar psykisk ohälsa?

Artikelflödet om psykisk ohälsa har ökat

Utifrån vår medieanalys fann vi att antalet artiklar på området psykisk ohälsa ökade med 110 % (29 till 61 artiklar) mellan 2013 och 2014.

Debatten använder statistik för att belysa ökningen

Artikelförfattarna använder inte sällan statistik för att understryka storleken av problemen kopplat till psykisk ohälsa. Till exempel använder SvD i en artikel, statistik från en nationell folkhälsoenkät gjord av Socialstyrelsen från 2012:

”20 procent av kvinnorna och 14 procent av männen […] upplevde ett nedsatt psykiskt tillstånd. Särskilt kvinnor i ålderskategorin 16-29 år beskrev en hög grad av psykisk ohälsa”.[1]

Annan vanlig statistik som förekommer i debatten:

  • Den psykiska ohälsan står för 40 procent av alla sjukskrivningar och merparten av de ökande sjuktalen [2]
  • Enligt OECD beräknas idag utgifterna för vård och omsorg till följd av sjukskrivning för psykisk ohälsa årligen uppgå till 70 miljarder SEK i Sverige [3]
  • Sjukskrivningar för psykisk ohälsa är vanligare bland kvinnor än män [4]

Frågan om en ökning problematiseras i debatten

Från statistiken som används är svaren otvetydiga – psykisk ohälsa ökar. Men vad är det som ökar? Och varför?

För det första måste man granska vad som mäts. Åsa Hagberg, Verksamhetschef på Akademiska sjukhuset i Uppsala understryker i sin debattartikel i Uppsala Nya Tidning att det inte är de psykiska sjukdomarna som ökat, utan:

”vi ser […] en klar tendens till överdiagnostistik av vissa psykiatriska tillstånd”. [5]

Vidare menar KBT-terapeuten Åsa Kadowakis, refererat till av Hanne Kjöller i DN, att:

”den växande psykiska ohälsan inte kan förstås som ett medicinskt problem utan som existentiellt, filosofiskt, mellanmänskligt och politiskt”.

Människor mår dåligt – spelar orsaken någon roll?

Vad är ökningens relativa omfattning? Ar det en ökning av incidens– alltså att folk relativt sätt tidigare faktiskt mår sämre nu än förr, eller är det prevalensen som ökar – att faktiskt så att fler pratar om ämnet och söker hjälp?

Om ohälsan nu ökar, varför gör den det? Här har debatten i media inga svar men det finns många teorier: allt från ökad stress, individualism och individuella krav, till brist på rutiner i skola och arbetsmarknad. Det kan vara möjligt att förklaringen ligger i en en blandning av dessa men finns det några man kan utesluta eller som är sanningar vi istället får lära oss leva med?

I debatten kan urskiljas att psykisk ohälsa kan kategoriseras i lättare och tyngre. Är det så att det är de tyngre, mer allvarliga ”psykiska sjukdomarna” som ökar, bör förmodligen insatser till exempel läggas på forskning och samordning mellan kommuner och landsting. Om det däremot är den ”lättare” psykiska ohälsan som ökar, finns det kanske mer preventiva insatser som skulle göra mer nytta.

Som ett steg i arbetet framåt, har LSV under höstens gång arbetat intensivt med att intervjua experter och praktiker på området för att bland annat få en inblick i vad som ökar och varför. Vårt mål är att identifiera lösningskriterier till problem kopplat till psykisk ohälsa som privat, ideell och offentlig sektor kan agera på här och nu.

Psykiatrins ledare undanber debatten om ökning till förmån för hur vi kan vända på synen på psykisk hälsa

Spelar det någon roll om psykisk ohälsa ökar? När vi talade med de som leder Sveriges psykiatri var faktiskt svaret nej. Det spelar ingen roll om psykisk ohälsa ökar, eftersom Sverige inte har en tillfredställande psykiatri till att börja med. Om och varför psykisk ohälsa ökar på olika sätt bleknar inför faktumet att tillgängligheten i öppenvården, arbetsgivares och skolsystemets förmågor till tidiga insatser inte på något när klarar av de orsaker och nivåer av psykisk ohälsa som Sverige erfar på senare år. Detta mönster går igen i många moderna välfärdssamhällen. Ledarna inom psykiatrin undanber debatten om ökning till förmån för samtal om hur vi ändrar på hur psykisk hälsa betraktas i samhället.

När vi ser psykisk hälsa som just en hälsofråga, precis som fysisk hälsa, kan vi ändra på samhällets relation till och bemötande av problemet.

Följ LSVs resa för att hitta lösningar till samhällets stora problem, med målet att skapa ett bättre Sverige.

[1] Frida Svensson Psykvården inte lika för alla. (2013) SvD

[2] Försäkringskassan Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser (2014) 

[3] Mental health and work (2013) OECD http://www.oecd.org/

[4] Försäkringskassan Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser (2014) 

[5] Åsa Hagberg Allt är inte psykiatri. (2014) Uppsala Nya Tidning

Läs mer

Personer

Henrik förklarar problemet med Sveriges välfärd

Up & Coming

LSV rekryterar konsulter: Integration & psykisk hälsa 2016

Personer

Gör vi nytta eller inte?


< Se alla