White Paper

LSV granskar medias bild av psykisk ohälsa

LSV har under slutet av sommaren genomfört en medieanalys av temaområdet psykisk ohälsa för att ta reda på hur debatten förs: vilka debatterar? Vad ser dessa som problem och lösningar på problemet? Vilka är argumenten och vad är slutsatserna som förs fram i medierna? Kort och gott, vilken bild får den som vill lära sig om psykisk ohälsa om man endast tittar i media?

Underlaget är 122 artiklar från november 2012 till augusti 2015. Dessa valdes ur nationella tidskrifter så som SvD och DN, samt större regional press såsom Göteborgs-Posten och Sydsvenskan. Sökordet var ”psykisk ohälsa” och en begränsning var att artiklarna minst skulle innehålla 500 ord och således vinklat mot mer omfattande reportage.

Rapporteringen sker främst genom artiklar samt reportage och få artiklar är skrivna av politiker

Cirka 70 % (80/122) av artiklarna är reportage eller nyheter. De är beskrivande eller analyserande till sin ambition och en majoritet refererar till expertis såsom forskare eller vårdpersonal, vilket bidrar med tyngd och allvar till ämnet. De debatterande artiklarna, 26 % (32 av 122), är främst skrivna av experter så som vårdpersonal/professorer, som på olika sätt är aktiva inom forskningen och/eller praktiken kring psykisk ohälsa. Exempel från enskilda individers upplevelser förekommer i 26 % (32 av 122) av artiklarna:

Isabelle är 28 år gammal. När hon var 22 försökte hon ta sitt liv

Detta skapar en personlig prägel och illustrerar att psykisk ohälsa drabbar brett och nära

Politiker förekommer i nyhetsflödet men då oftast som intervjuobjekt till andra artikelförfattare. Endast 3 % av totala antalet artiklar, oavsett artikeltyp, är skrivna av politiker.

Varför syns inte politiker i debatten? Och vilken effekt har experternas debattartiklar på attityden och kunskapen kring psykisk ohälsa? Under hösten har LSV mött och intervjuat aktörer från olika sektorer, bland annat experter och politiker, för att få en bättre inblick i rapporteringens varande. Vi rapporterar kontinuerligt om dessa derivat.

Medierapporteringen genererar frågor – men få svar

LSV har i medieanalysen identifierat fyra övergripande frågor, som alla har separata fältanteckningar för den intresserade.

Ökar psykisk ohälsa? 

Mellan 2013 och 2014 ökade antalet artiklar på temat med 110 % (29 till 61 artiklar) och debatten antyder att psykisk ohälsa ökar (statistik från Försäkringskassan, Socialstyrelsen etc.) men frågan kvarstår vad det är som faktiskt ökar, för vilken målgrupp och vad det i så fall beror på. Är det så att fler pratar om psykisk ohälsa, eller är det är en faktisk ökning av ohälsotal?

Laura Hartman, analyschef på Försäkringskassan, beskriver väl svårigheten att se kopplingen mellan orsak och verkan, här exemplifierat i ökande antal sjukskrivningar:

Varför vi har en så stor ökning av till exempel psykiska diagnoser [kopplat till sjukskrivningar] vet vi inte. Det hade varit lättare att ha en hypotes om det bara varit en viss grupp”. [1]

Analyschefen Michel Normark på försäkringsbolaget AFA för ett liknande resonemang och är aktsam med att spekulera kring den ökande psykiska ohälsan beror på:

Det finns många teorier om vad som spelar in men jag sitter inte inne med svaret. Vad vi kan se är att det verkar finnas något trendmässigt samband, som innebär att när de totala sjukskrivningarna ökar så ökar de psykiska diagnoserna något mer och tvärt om”.[2]

LSV är drivna att ta reda på mer. Följ vårt arbete i frågan under vår fältanteckning “Ökar psykisk ohälsa?”.

Är medias fokus på barn och unga legitimt? 

En klar majoritet av artiklarna belyser psykisk ohälsa kopplat till barn och unga, vilket understryker bilden av att just denna målgrupp är den viktigaste. Ett argument till varför det kan vara så är sambandet mellan utanförskap (ekonomisk och social) och psykisk ohälsa. Eva Mörk, professor på Uppsala Universitet, pekar på att

Bara 60 procent av barnen med psykisk ohälsa uppnår gymnasiekompetens, jämfört med 87 procent av de barn som aldrig har varit inskrivna på sjukhus”. [3]

Danuta Wasserman, professor i allmänpsykiatri och sociologi, anser att

Om inte psykisk ohälsa behandlas hos de sårbara ungdomarna kan svårare psykisk sjukdom utvecklas senare i livet”. [4]

Även om barn och unga är en viktig grupp, är det viktigt för oss på LSV att ta reda på mer vilken typ av psykisk ohälsa som drabbar målgruppen, och försöka kartlägga hur de förhåller sig till andra drabbade. Följ arbetet under vår fältanteckning “Är medias fokus på barn och unga legitim?”.

Varför faller människor mellan stolarna? 

Det framkommer olika argument till varför människor inte får eller söker rätt hjälp. Journalisten Anna de Lima Fagerlind refererar till en intervju med Karin Johansson på BRIS, som uppger att

Skolorna hänvisar vanligen ungdomarna till BUP, som ofta inte har möjlighet att ta emot de ”mindre allvarliga” fallen, utan skickar vidare dem till vårdcentralerna.Men på flera håll har vårdcentralerna inte byggt upp psykvården tillräckligt, och skickar då tillbaka ungdomarna till skolan.” [5]

Bristande samordning återkommer också i andra instanser så som primärvården. Marie-Charlotte Stenborn Gustafsson, förvaltningschef på patientnämnden i Uppsala menar att

Psykiskt sjuka patienter kan befinna sig överallt i sjukvårdssystemet men det finns ingen som har kontroll över patientens väg” och ”har en patient flera problem tvingas hen vända sig till olika verksamheter och processen blir lång”. [6]

Argumenten är många: allt från tabu och stigmatisering kring psykisk ohälsa, till samordning och resursbrist. Debattörerna antyder bland annat att myndigheter, vården, samt samhället i stort måste ta ett ansvar.

Var är hålen som störst och varför är det så svårt att få en överblick av systemet? Följ LSVs jakt på svaren under vår fältanteckning “Varför faller människor mellan stolarna?”.

Går psykisk ohälsa att förebygga? 

Rapporteringen lyfter fram att områden för utveckling ligger i förebyggande insatser, ökad kommunikation och ökade resurser. Argument för förebyggande insatser förs av flera organisationer och journalister, så som BRIS och föreningen Suicidprevention i väst i Göteborg. [7] Åsa Hagberg, Verksamhetschef på Akademiska sjukhuset i Uppsala, summerar debatten om preventiva insatser vid självmord väl när hon i sin debattartikel menar att det

Många gånger finns […] andra bakomliggande orsaker än psykisk sjukdom med som bidragande faktorer. Därför är det självmordsförebyggande arbetet i vid mening en samhällsangelägenhet”.[8]

Otydlighet och brist på precision är genomgående kring debattens rekommendationer och slutsatser. Följ LSVs arbete i frågan under vår fältanteckning “Går psykisk ohälsa att förebygga?“.

Under hösten har LSV genomfört en rad intervjuer med experter och praktiker för att komma ett steg närmre lösningskriterier till investeringar som främjar den psykiska hälsan i Sverige. Många idéer spirar: allt från normativa kulturförändringar genom kampanjer för att minska tabut, till internetbaserad terapi och ökad transparens i vården. Vad kan den privata, ideella och offentliga sektorn göra här och nu för att skapa mest samhällelig nytta?

 

Följ LSVs resa för att hitta lösningar till samhällets stora problem, med målet att skapa ett bättre Sverige.

 

Referenser
[1] Maria Ottoson, Nya arbetssätt behövs för att minska ohälsan. (2015) Dagens Samhälle.
[2] Anna Eriksson, Psykisk ohälsa ökar bland vårdpersonal i Norrland. (2013) Dagens Samhälle.
[3] Eva Mörk et al. Ojämlik vård slår mot fattiga barn.
[4] Frida Svensson, Allt fler unga får psykvård. (2013) SvD.
[5] Anna de Lima Fagerlind Stora brister i psykiatrivård för unga. (2013) DN.
[6] Vårdguiden, refererat till i (2015) Göteborgs Posten.
[7] Jimmy Fredriksson et al. 1 378 tog sina liv. (2013) Expressen.
[8] Åsa Hagman, Allt är inte psykiatri. (2014) Uppsala Nya Tidning.

HÅLL DIG UPPDATERAD
Få en uppdatering en gång i månaden med populärt innehåll och nyheter från @leksellsocial och #socinn sektorn samt kommande initiativ att hålla ett öga på.

Läs mer

Personer

Gör vi nytta eller inte?

White Paper

Psykisk Ohälsa – ett område för social innovation och LSV

White Paper

Integration – ett område för social innovation och LSV


< Se alla