White Paper

LSV granskar medias bild av integration

I augusti 2015 påbörjade LSV sin medieanalys, med målet att analysera hur media uppfattar integration. Vilka debatterar? Vilka är huvudargument till problemen och vem presenterar vilka lösningar? Denna fältanteckning är en sammanfattning av arbetet och LSV tar i och med denna analys ett steg närmre lösningskriterier för hur Sverige kan skapa lyckad integration.

Underlaget består av 83 artiklar mellan februari 2011 och augusti 2015, från nationella tidskrifter så som SvD och DN, samt större regional press så som Göteborgs-Posten och Sydsvenskan. Sökordet var ”integration” och vi inkluderade bara artiklar som innehöll med än 500 ord.

Integration får allt större medialt utrymme

Integration är en av de största väljarfrågorna och diskuteras flitigt i media: nyhetsflödet på sökordet ”integration” ökade med hela 20 % mellan 2013 och 2014. Sedan början av 2015 fram till hösten samma år, har vi sett en ökning om 40 % jämfört med samma period under 2014. En förklaring är givetvis att vi befinner oss i en av de största flyktingkriserna sedan andra världskriget. [1] Fokus på integration kan också vara ett tecken på civilengagemang från medias håll – man vill belysa frågan och skapa medvetenhet.

Hela 87 % av artiklarna beskriver problem kopplat till integration, vilket bidrar till en negativ tonalitet på temat. 59 % av media omnämner systemfrågor som det största problemområdet, medan 40 % av artiklarna efterfrågar ökad effektivitet.

Om man analyserar tonaliteten i debatten kring ensamkommande flyktingbarn är denna mer neutral: istället för att prata problem talar man om möjligheter till förbättring. 51 % av artiklarna förhåller sig neutrala till debatten, medan 44 % ser möjligheter och 5 % problem. Detta indikerar ett missnöje över hur situationen hanteras i dagsläget.

Den nyanländas resa

Inom integrationsdebatten talar media om vägen hit, mottagningen och integration. Detta berör resan den nyanlända gör från att den lämnar sitt hemland till den integreras i det svenska samhället. Vägen hit innebär flykten från hemlandet tills man når den Svenska gränsen då stadiet mottagningen påbörjas. När man väl mottagits påbörjas integrering.

Men vad betyder egentligen integrering? När anses någon vara integrerad? En tydlig definition av konceptet lyser med sin frånvaro i debatten.

Medieanalysen lämnar frågor att för LSV att ta sig an

Mediabilden lämnade oss på LSV med några stora, obesvarade frågor som vi baserat höstens arbete på. Dessa presenteras nedan.

Behöver svenska arbetsmarknaden nyanlända?

Enligt medieanalysen tar det lång tid för utlandsfödda att finna arbete. Det är långt ifrån alla som vill ha ett jobb som lyckas skaffa ett; de arbeten som finns och som man får är de i allmänhet överkvalificerade för och utlandsfödda får lägre lön för lika arbete. Så vad handlar detta om? Är det den svenska arbetsmarknaden som är motvillig att anställda utlandsfödda? Handlar det om att utlandsfödda inte är en attraktiv resurs på arbetsmarknaden på grund av brist på kompetens eller fel profil? Och om de är en attraktiv resurs: varför är det då svårt att komma in på arbetsmarknaden? Varför hittar inte arbetstagare och arbetsgivare varandra?

Behövs svenska för att komma in på arbetsmarknaden?

En uppfattning som belyses i debatten är att svenska språket är en förutsättning för att komma in på arbetsmarknaden. Men stämmer detta eller är det en ”sanning” utan bevis? Finns det jobb man kan utföra som inte kräver kunskap i svenska? Vad är resultat och konsekvenser för arbetsgivare att rekrytera och utveckla icke-svensk talande jämfört med svensk talande? Om svenska språket är en förutsättning: hur kan vi lära ut svenska snabbare?

Behöver nyanlända kompetensutvecklas?

De utlandsfödda som kommer till Sverige har enligt statistiska centralbyrån högre utbildning än tidigare. [2] Vilka kompetenser har de nyanlända? Finns det andra parametrar vi borde inkludera i ordet kompetens än skolgång och arbetsmeriter? Vilket behov har den svenska arbetsmarknaden? Hur kan man på bästa sätt matcha detta?

Vem integrerar ensamkommande flyktingbarn?

En majoritet av media (ca 73 % av artiklarna) som belyser ensamkommande flyktingbarn talar om mottagning. Frågan om hur ensamkommande ska integreras i samhället får relativt lite utrymme i debatten (21.5 %). Är mottagningen den viktigaste delen? Eller är det faktiskt något annat steg i processen som media missar som betyder mer för individen? Löses socioekonomisk integration för unga automatiskt eller eller missar vi en viktig del?

LSV arbete framåt

Med dessa frågor i hand har LSV gått ut och mött experter inom integration för att konkurrensutsätta mediaanalysen och finna svar på frågorna. LSV vill få en bättre bild av vilka insatser som får störst effekt var, och genom att utveckla dessa frågor hoppas vi kunna finna effektiva lösningsorienterade modeller som kan förbättra etablering och integration i Sverige. Följ vårt arbete här på hemsidan och i sociala medier.

 

Följ LSVs resa för att hitta lösningar till samhällets stora problem, med målet att skapa ett bättre Sverige.

 

Referenser
[1] Förenta Nationerna
[2] Utbildningsbakgrund bland utrikes födda, (2014) Statistiska Centralbyrån.

Läs mer

Up & Coming

LSV rekryterar konsulter: Integration & psykisk hälsa 2016

White Paper

Hur kan vi bygga ett system för att tidigt fånga upp psykisk ohälsa bland barn?

Personer

Gör vi nytta eller inte?


< Se alla