White Paper

Är medias fokus på barn och ungas psykiska ohälsa legitim?

Barn och unga är vår framtid och insatser som tryggar deras möjligheter och ökar deras psykiska välbefinnande anses av många den bästa investering man kan göra. Men är det en legitim anledning nog att fokusera på denna målgrupp mest? Finns det grupper som i realiteten påverkas mer av den antytt ökande psykiska ohälsan?

Utifrån vår medieanalys har LSV identifierat fyra övergripande frågor för tema psykisk ohälsa. Medierapporteringen antyder att psykisk ohälsa främst ökar bland barn och unga och denna fältanteckning utvecklar resonemangen till varför detta kan vara viktigt att undersöka vidare.

Barn och unga förekommer mest av alla identifierade målgrupper

32 % av artiklarna i vår mediaanalys har målgruppen barn och unga (40/122) och det är en klar majoritet, eftersom de tre följande kategorierna tillsammans står för cirka 60 % (72/122). Kategorin barn och unga är även den som rapporteras bredast, där 5 tidningar står för 89 % av rapporteringen, till skillnad från till exempel kategorin anställda där 3 tidningar står för 79 %.

Statistiken talar för att ungas psykiska ohälsa ökar

Statistik som förekommer i debatten är till exempel att vårdkonsumtionen för psykisk ohälsa ökar, särskilt för yngre där 7 till 10 % av unga i åldern mellan 18-24 år söker vård eller använder psykofarmaka.[1] Under hösten 2014 åskådliggjorde Aftonbladet problemet med ökad psykisk ohälsa bland unga och då särskilt det ökande antalet självmord, som minskar för alla grupper utom just barn och unga.[2] I Sverige uppskattas en tonåring i veckan ta sitt liv och handlingen är lika vanlig i alla samhällsklasser. [3] [4]

Nyhetsvärde eller möjligheten att göra nytta? Medias fokus på barn och unga är inte självklar

Även om barn och unga verkar vara en viktig grupp är det svårt att urskilja varför dessa skulle vara i större behov av hjälp än någon annan. Även om man givetvis inte ska förringa det fruktansvärda i att en ung människa väljer att ta sitt liv, finns det till exempel statistik som lyfter det faktum självmord faktiskt är vanligast bland äldre män.[5] Medias fokus på barn och unga kan därmed vara ett resultat av att unga är en relativt mer attraktiv målgrupp att skriva om än äldre män över 60 år.

Andra utsatta målgrupper är till exempel personer som har en psykisk sjukdom:

Personer som drabbas av hjärtinfarkt och som samtidigt har en psykisk sjukdom inte får [vård] i samma omfattning som andra patienter. (…) Bara hälften jämfört med övriga hjärtpatienter. Psykiskt sjuka har också en ökad risk att dö inom ett halvår efter hjärtinfarkten [och] är även betydligt sämre än andra på att hämta ut läkemedel som kan minska risken för fler infarkter”.[6]

Många vi träffat argumenterar för att stigmatisering kring allvarligare psykiska diagnoser ännu är vanligt, trots att cirka 35 000 människor i Sverige idag lever med Schizofreni.[7] Om dessa personer då dessutom löper en större risk att dö i förtid på grund av utebliven somatisk vård, kan medias fokus på barn och unga te sig som vinklad.

En annan möjlig förklaring till att lyfta fram just barn och unga är möjligheten att hitta förebyggande och tidiga insatser, som vi på LSV bearbetar i en fältanteckning på temat. Tanken är att man kan hjälpa fler genom insatser som görs i tidigt skede och på så sätt göra kloka investeringar för framtiden. Detta rimmar särskilt väl med LSVs investeringskriterier.

Vår analys leder till fler frågor

Så var skapar vi störst samhällelig nytta för Sverige? Mycket talar för att förebyggande insatser, så som förändrade attityder och ökad kunskap, eller tidiga insatser så som identifiering av drabbade, är särskilt viktiga och effektiva för just barn och unga. Detta är också insatser som LSV, privat och ideell sektor har större möjligheter att påverka, än till exempel organisatoriska förändringar inom vården. Givet detta fokus: vilka är det då som ska se målgruppen barm och unga? Vem är det som kan identifiera personer i riskzonen och hur skapar man ett klimat som formar trygga individer?

Som ett steg i arbetet framåt, har LSV under höstens gång arbetat intensivt med att intervjua experter och praktiker på området för att bland annat få en inblick i vilken målgrupp som drabbas av vilken typ av psykisk ohälsa och varför. Vårt mål är att identifiera lösningskriterier till problem kopplat till psykisk ohälsa som privat, ideell och offentlig sektor kan agera på här och nu. Den första december 2015 höll LSV sin första Salong och vi kommer kontinuerligt uppdatera er om hur arbetet går, så följ oss här på hemsidan och på sociala medier.

 

Följ LSVs resa för att hitta lösningar till samhällets stora problem, med målet att skapa ett bättre Sverige.

[1] Socialstyrelsen 2013

[2] Ana Udovic Mörkertalet… (2015) Fokus

[3] Kattis Ahlström Det finns en myt… (2014)

[4] Ana Udovic Mörkertalet… (2015) Fokus

[5] http://www.scb.se/statistik/_publikationer/le0001_2009k04_ti_04_a05ti0904.pdf

[6] Fredrik Mellgren Psyksjuka dör i förtid. (2014) SvD

[7] Socialstyrelsen (2013) https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19003/2013-2-31.pdf

HÅLL DIG UPPDATERAD
Få en uppdatering en gång i månaden med populärt innehåll och nyheter från @leksellsocial och #socinn sektorn samt kommande initiativ att hålla ett öga på.

Läs mer

Initiativ

Konsten att rädda världen

White Paper

Hur kan vi bygga ett system för att tidigt fånga upp psykisk ohälsa bland barn?

Personer

Hur du gör verktyg av dina visioner


< Se alla