Nyheter

Dagens Nyheter – ”Dags för en riktig avdragsrätt för gåvor till ideell sektor” – Laurent Leksell

Sverige är det enda europeiska land där företag inte får göra avdrag för gåvor till ideell sektor, skriver Laurent Leksell.

Länk till originalet i Dagens Nyheter – http://www.dn.se/debatt/dags-for-en-riktig-avdragsratt-for-gavor-till-ideell-sektor/

Utmaningarna i samhället blir allt komplexare. Därför blir det också allt viktigare att ideella krafter kan arbeta i större skala och nå fler. För att detta ska bli verklighet måste näringslivet få möjlighet att göra avdrag för gåvor till allmännyttiga ändamål och stöd till ideell sektor, skriver Laurent Leksell.

År 2012 fick vi i Sverige nya regler för begränsad skattereduktion för privata gåvor. Som privatperson kan man nu få skattereduktion upp till 1.500 kronor per år vid ett givande om högst 6.000 kronor till ideell verksamhet. De nya reglerna har gjort det lättare för privatpersoner att stötta ideella verksamheter och kanalisera sitt samhällsengagemang på andra sätt än via skattesedeln. I stark kontrast till detta finns fortfarande stora juridiska och skattemässiga hinder för näringslivet att engagera sig och stötta den ideella sektorn ekonomiskt.

Sverige är i dag det enda land i Västeuropa som inte tillåter avdragsrätt för företags bidrag och gåvor till allmännyttiga ändamål. Ett företags gåva eller bidrag till allmännyttiga ändamål och till ideell verksamhet beskattas i dag fullt ut i stället för att behandlas som en avdragsgill kostnad. Det försvårar inte bara näringslivets samhällsengagemang och hållbarhetsarbete. Det är också ett hinder för civilsamhället och för ideella krafter att utveckla sitt arbete och hjälpa fler.

Enligt officiell statistik från Svensk insamlingskontroll bidrog näringslivet år 2012 med totalt cirka 600 miljoner kronor till den ideella sektorn med 90-konton. Det motsvarade omkring 10 procent av allmänhetens gåvor och stöd till sektorn samma år. Obalansen i givande mellan allmänhet och näringslivet är en tydlig indikation på den potential som skulle kunna frigöras om företag fick möjlighet att göra avdrag för gåvor till allmännyttiga ändamål och ideell sektor.

Den svenska välfärdsstaten har en stolt tradition av ihärdigt arbete mot sociala problem och ojämlika levnadsvillkor. Men dagens sociala utmaningar blir allt mer komplexa och lokalt färgade. Det kräver lösningar specifikt anpassade efter brukare och målgrupper. Ett starkt civilsamhälle blir ett allt viktigare komplement till det offentliga för att möta dagens samhällsproblem. Stat och myndigheter är bra på breda, standardiserade lösningar. Civilsamhället är bättre på brukarnära anpassning och innovation.

Ett tydligt exempel är problematiken kring unga i utanförskap, hemlösa och missbrukare. Kommunala förvaltningar står i mångt och mycket handfallna inför det utanförskap och den misär de mest utsatta i dessa grupper befinner sig i. För att hantera detta välfärdsvakuum har staten sedan länge och med goda resultat överlåtit delar av ansvaret till olika ideella verksamheter.

Det finns många goda exempel på framgångsrika socialt orienterade verksamheter i Sverige. Stockholms Stadsmission hjälper och möter dagligen över 10.000 stockholmare i olika svåra situationer. Bräcke diakoni driver ideell kvalitetsvård och omsorg för över en halv miljard kronor varje år. Basta arbetskooperativ har sedan nittiotalet framgångsrikt rehabiliterat brottslingar till ett produktivt och socialt återanpassat liv genom arbetsträning och samboende i kooperativ. Men vi behöver många fler innovativa, hållbara, brukarnära och icke vinstdrivande sociala verksamheter i Sverige.

Vi har en unik tradition av föreningsliv, solidaritet och ideellt engagemang. Men Sverige är inte längre ledande i social innovation i Europa. Snarare är Sverige i dag unikt i sitt relativt svaga strukturella stöd av den ideella sektorn. Stora delar av Europa har långt mer omfattande avdragsrätt för allmännyttiga gåvor. Storbritannien införde nyligen 30 procents avdrag för investeringar i sociala företag. Där har man tidigare även beslutat att satsa miljarder i statligt riskkapital för utveckling av verksamheter i den sociala ekonomin. Frankrike har haft en minister för social innovation och erbjuder sedan länge storskaliga möjligheter till sparande i samhällsutvecklande och allmännyttiga fonder.

Så här några månader innan riksdagsvalet är det märkligt tyst från både allianspartier och opposition i frågor som rör civilsamhällets och den ideella sektorns förutsättningar och roll i den svenska välfärdsstatens utveckling. En modern och behovsanpassad socialpolitik och en arbetsmarknads- och integrationspolitik som menar allvar med arbetet mot dagens sociala utmaningar måste också se till möjligheterna att stimulera näringslivets samhällsengagemang och dess villkor för att stötta och lära av ideella krafter. Om näringslivet ges förbättrade möjligheter att stötta ideella aktörer kommer det även att främja näringslivets hållbarhetsarbete och därmed dess konkurrenskraft. Det är även i näringslivet, snarare än hos privatpersoner, det stora kapitalet finns. Kapital som behövs för att göra meningsfull skillnad.

Ett mer vitalt civilsamhälle som kan göra mer och i större skala. En starkare ideell sektor. Nya, mer innovativa, hållbara och effektiva lösningar på dagens samhällsutmaningar. Det är några saker vi skulle kunna uppnå med mer generösa avdragsregler för företagsgåvor till ideell och allmännyttig verksamhet. Vilket parti blir först med att göra detta och civilsamhällets utveckling till en valfråga?

Laurent Leksell, ordförande i Leksell Social Ventures, Stockholms stadsmission och Elekta AB

HÅLL DIG UPPDATERAD
Få en uppdatering en gång i månaden med populärt innehåll och nyheter från @leksellsocial och #socinn sektorn samt kommande initiativ att hålla ett öga på.

Läs mer

White Paper

Hur kan vi bygga ett system för att tidigt fånga upp psykisk ohälsa bland barn?

Personer

Amir Sajadi – en affärsman, investerare och entreprenör

Personer

Gör vi nytta eller inte?


< Se alla